Toppen någon läser!

Yes! Någon läser vad jag skriver (mer än journalister på våra lokala redaktioner). Att blogga är som att ropa i mörkret har någon sagt, och nog är det så, när man skriver utan omedelbar återkoppling. Till skillnad från en politikerkollega i min omgivning skriver jag inte för mig själv, utan för att få ut vad jag vill ha sagt i olika frågor. Det är ytterst sällan vi vanliga dödliga bloggare får en återkoppling i form av kommentarer. Chattar man så blir det annorlunda. Min bror var radioamatör och hade via kortvåg kontakt med hela världen. Idag är nog chatten på internet något av detsamma. Jag kan chatta med en ballongförare över Amboseli eller en partifunktionärer i Durban i realtid. Igår fick jag dock återkoppling på min blogg efter ca tre timmar i form av ett telefonsamtal. Någon hade läst min blogg, där jag inte gillade att man satte anslag med häftklamrar på Fredriks mage. Någon hade läst detta och vidarebefordrat det till partiledningen för det nya lokala partiet. Ordföranden ringde mig och meddelade att man inte sanktionerat detta tilltag! Så nu vet vi det.
Jag kommer alltså att fortsätta att ropa ut i mörkret och mediabruset och hoppas på att nå ut!
Något helt annat. Några dagar till av sol och lite värme och vindruvorna har nått en behaglig sötma! Dags för första skörden. Val borde inte ligga i skördetid, under älgjakt eller hummerpremiär. Nu tänker jag inte på våra druvor utan på vännerna som sitter på skördetröskorna och sliter innan nästa regnväder.